Dagens ridpass, knäpp Marko

Ibland undrar jag hur allts kan förändras så snabbt som det värkligen kan i vissa fall. Jag gick till stallet och var glad som en lärka, när jag red vart jag galen och fick lust att bara lämmna Mackan i skogen och sätta mej på en sten och grina som en liten unge, när jag kom hem från ridpasset var jag så jäkla nöjd och kände mej som en kung! Hur kan det igentligen bli så på bara några timmar? Haha jag ska ta allt från början så ni fattar ;)
Det har ju varigt fint väder idag typ 20 grader och sol, helt perfekt! Så jag bestämde mej för att rida dressyr på ängen, och det känndes bara som att allt skulle gå bra idag.. Iaf så rider jag ner till ängen, Mackan gick snällt hela vägen, men sen när jag börjar att jobba honom så går han bara och rycker med huvudet rätt upp! Det gick inte ens att rida, han röck så kraftigt att han liksom "hoppade" i vartanat steg och jag höll på att ryckas ur sadeln. Det första jag tänker på är då munnen, att han ska ha ont i munnen. Så jag rider hem igen, men märkar att när vi är nästan hemma så slutar han och börjar gå normalt igen.. Men iaf så sätter jag på hackamoret. Sen när jag ska hoppa upp igen så vägrar han att stå still och försöker dra iväg. (Det var då jag ville lämmna honom i skogen, haha). När jag tillsist har kommit upp så rider jag ner till åkern, då går han fint hela vägen, sen när jag börjar korta upp honom för att han ska jobba lite så börjar han igen.. Suck. Då fattar jag att det bara var en ursäkt för att slippa jobba och jag dum som jag var gick på den... Men då börjar jag med att göra jätte mycket halter, då börjar han lyssna såsmåningom och det blir bättre. Närjag har gjort halter kanske var 5 steg ett tag så tröttrar han och stannar av sej skälv, då petade jag till honom med spöt så fick han skritta tills han slutade att stanna och då, så började jag göra halter igen tills han började stanna skkälvmant, då var det bara att gå på igen. Så höll jag på i kanske 30-40 miuter. Men det gav resultat! I slutet var han helt mjuk och lyssnade dirrekt när jag bara kramade i tygrln eller snuddade med benen. Halt svettig blev han också! Men det var bra träning för honom, han som behöver mycket psykisk träning och inte bara fysiskt. Och idag så fick han värkligen tänka ordentligt för att göra som jag ville. Sen när vi gick hem igen så frustade han och fick super snällt och det var då jag kände mej som en kung och bäst i världen.. ;) haha.
Sen så bortade jag Sponken ordentligt och bara myste med honom! :)

Grattis till er som läste hela inlägget förresten! ;)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0